Kanske ett samboavtal där parterna avtalar bort sambolagens bodelningsregler? (Vad som ska ingå i bodelning vid en separation kan inskränkas men inte utökas, enligt lagen). Eller väljer parterna äktenskap, och i så fall, ska parterna välja oinskränkt giftorätt eller enskild egendom genom ett avtal om äktenskapsförord?
Hur ska han genomföra en eventuell skilsmässa? Många frågor dyker upp: Hur går själva ansökan till? Var ska de bo, vem ska bo kvar i bostaden? Var ska barnen bo? Hur ska de klara förändringen i de ekonomiska förhållandena? Är parterna någorlunda överens? Betänketid? Jätteskönt att få prata med en utomstående livserfaren juridiskt kunnig person om möjliga lösningar när sorgen över den tänkta separationen ibland tenderar att helt ta över.
Dags att skriva ett inbördes testamente? I synnerhet om paret inte har gemensamma barn utan endast särkullbarn, eftersom makarna i detta fall inte ärver varandra. De bör då betänka att laglottsreglerna skyddar alla bröstarvingar så att dessa har rätt att få ut minst en halv arvslott i samband med förälders död (undantag bara om det i boet endast finns fyra basbelopp, som i så fall ska tillfalla efterlevande make/maka). (För sambor utgör motsvarande regel två basbelopp.)
Vem hjälper henne med bouppteckning och arvskifte efter den avlidne mannen om denne hade särkullbarn? I detta fall, som kompliceras av att det finns särkullbarn, bör hon anlita mig, Anna Rinman, eller någon annan erfaren familjerättsjurist, som kan förordnas som bouppteckningsförrättare. När bouppteckning förrättats och handlingen registrerats hos skatteverket, får du också hjälp med ett eventuellt bodelningsavtal, och/eller ett arvskiftesavtal.
Testamentsskrivning. Du behöver professionell hjälp om du vill skriva testamente till förmån för make/maka på grund av att det finns särkullbarn i din familj, eller, i annat fall, då du vill vara säker på att din egendom efter din död fördelas på det sätt du själv önskar, i stället för efter de generella reglerna, väl medveten om laglottsregleranas begränsade effekter och om skattekonsekvenserna för de olika alternativen. Det finns gott om testamenten som är svårtolkade, där det inte går att säkert förstå vad testamentsgivaren avsåg med sina formuleringar. Detta vållar stora problem vid arvskiftet och kan få dödsbodelägarna/testamentstagarna att vända sig i konkurrens mot varandra helt i onödan. Att formulera testamenten på så vis att de klart går att tolka flera decennier senare är en konst och borde alltid ske i samråd med en familjerättsjurist med testamentsskrivning som specialitet.
Framtidsfullmakt. Med hjälp av en sådan fullmakt kan en person i förväg bestämma vem och på vilket sätt en betrodd person ska kunna träda in i fullmaktsgivarens ställe när denne på grund av psykisk störning, sjukdom eller skada inte själv är i stånd att ta hand om sina angelägenheter. Fullmakten blir giltig först den dag då sjukdomen konstaterats. Detta blir ett instrument som i framtiden kommer att bli allt viktigare.
Bodelningsavtal är heller ingenting som parterna bör upprätta sinsemellan utan extern hjälp av en familjerättsjuristjurist såsom jur.kand. Anna Rinman. Observera att en sambo som vill avtala om bodelning måste framställa begäran om detta senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde för i annat fall förloras rätten till bodelning. Sådan tidsfrist för begäran om bodelning finns inte för makar som genomgår äktenskapsskillnad, det är inte ovanligt att sådan begäran kan komma många år senare.
Bodelning under bestående äktenskap kan vara en lämplig åtgärd, exempelvis då den ena parten (eller båda) bedriver riskfylld affärsverksamhet. Innan bodelningen sker, ska i detta fall anmälan om avsikt att förrätta bodelning inges till skatteverket och en viss avgift betalas in dit. Bodelningsavsikten kungörs då i Post- och Inrikes Tidningar (kungörelserna intresserar i synnerhet banker som kan har borgenärsintressen här).
Bodelning efter äktenskapsskillnad är också exempel på avtal som bör upprättas av den juridiskt kunnige på området.
Äktenskapsförord, förskott på arv eller gåva och samboavtal. Du som önskar upprätta denna typ av dokument kan behöva juridisk rådgivning för att kunnat sätta dig in i konsekvenserna av rättshandlingen och sedan upprätta korrekta dokument. Många sambor känner inte till att man genom ett samboavtal inte får utöka vad som ska anses vara samboegendom som ska ingå i bodelning, det är endast tillåtet att minska vad som ska ingå i bodelning i förhållande till vad som föreskrivs i sambolagen. Det är också tillåtet att helt avtala bort bodelningsregeln i sambolagen och då blir ingen egendom samboegendom. Gemensam egendom blir då i stället egendom som ska förvaltas enligt reglerna i Samäganderättslagen.
Vem gör då vad i normalfallet? Det finns en plikt att förrätta bouppteckning vid dödsfall (undantag endast då socialnämnden gör en dödsboanmälan, gäller enbart dödsbon med en behållning på mindre än 30 000 kr).
Syften med bouppteckningen:
Om bouppgivare. Normalt är det den eller de som har den avlidnes egendom i sin vård (som t ex har nyckel till bostaden) som också blir bouppgivare och som alltså ska lämna alla uppgifter som går att få om den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppgivaren kan exempelvis kontakta Anna Rinman som tillsammans med ytterligare en person tar emot uppgifterna om tillgångar och skulder för att kunna fungera som gode män och som bouppteckningsförrättare efter den avlidne.
Om gode män och bouppteckningsförrättare. Dessa, som enligt lagen skall vara ”kunniga och trovärdiga”, blir då utsedda av bouppgivaren att förrätta bouppteckning inom den föreskrivna tremånadersperioden efter dödsfallet samt att svara för att bouppteckning inges till skattemyndigheten i rätt tid, alltså inom en månad efter förrättningen (i normalsituationen, annars finns möjlighet till förlängning av fristen). I samråd med dessa bouppteckningsförrättare är det bouppgivaren som ansvarar för att tid och plats för bouppteckningen bestäms. Bouppteckningsförrättarna kallar i god tid samtliga dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo, arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar som enligt lag har rätt att bli kallade till förrättningen. Förrättarna kan behöva göra en boutredning och ta hänsyn till om det finns:
Giftorättsgods, enskild egendom, äktenskapsförord, gåva med villkor, testamente med villkor, bodelning efter boskillnad, bröstarvingar, särkullbarn, förmånstagarförordnade med villkor i försäkring, arvsavstående mm.
Arvs- och gåvoskatt skall inte tas ut för dödsfall som inträffat från och med den 17 december 2004. För äldre dödsfall gäller följande: Denna ska beräknas av förrättarna och hänsyn tas till de tre skatteklasserna och de skattefria grundavdragen. Förrättarna ska också upplysa dödsbodelägarna om skattekonsekvenserna av olika alternativ, exempelvis vid arvsavstående. Någon tid efter det att bouppteckning ingivits fastställer skattemyndigheten, efter sin granskning, arvsskatten på grundval av bouppteckningen. Skyldighet att erlägga arvsskatten inträder 6 veckor efter att myndigheten meddelat beslut om skatten. Nästa steg blir i förekommande fall ett arvsskifte.
Arvskifte förrättas (efter att bouppteckningen registrerats av skatteverket) av arvingar och universella testamentstagare om inte någon särskild person utsetts att vara skiftesman. Anna Rinman kan då hjälpa till med att upprätta ett förslag till arvskiftesavtal som undertecknas av samtliga rättsinnehavare och som är så utformat att man sedan kan gå direkt till banken/inskrivningsmyndigheten (för fastighet) med arvskiftesavtalet för att få egendomen fördelad enligt den lottläggning som avtalet föreskriver.
Behov av rådgivning och medling i dessa frågor bör beaktas. Med god hjälp kan många tvister lösas utan domstolshjälp. En process i domstol leder alltid till nackdel för alla parter.
När skilsmässan gått igenom bör parterna underteckna ett bodelningsavtal. Enligt huvudregeln fördelas giftorättsgodset då på de två lotterna, så att vardera parten får 50 % av tillgångarna efter avdrag för skulder som övertas. Om resultatet då skulle visa sig bli orättvist, kan parterna komma överens om skevdelning. I så fall jämkas tilldelningen på lotterna, så att den som exempelvis har enskild egendom får avstå från en del av det som denne annars skulle ha tilldelats enligt hälftendelningsprincipen. Parterna kan fritt avtala om fördelningen så länge som de är överens i alla delar.
Vad gäller barnens boende, underhåll för barn och umgängesrätt utgår lagstiftningen från att man i varje enskilt fall ska utgå ifrån vad som ska uppfattas som ”barnets bästa” i varje situation och rätta sig därefter. Föräldrarna behöver förstå att de måste samarbeta och att de bör ta hjälp av ombud om de inte själva klarar att komma överens. Att gå till domstol löser i dessa fall inte problemen, som i stället riskerar att förvärras.
Familjer som vandrar ut ur eller in i Sverige kan ibland behöva hjälp av jurist som är sakkunnig på områdena Internationell Familje- och Arvsrätt, med kunskaper även i Internationell Processrätt. Det kan röra sig om utlandssvenskar som inte vistats i Sverige på länge, eller utlandsfödda i Sverige med släktingar som avlider i annat land, eller att någon blir arvsberättigad i utlandet därför att någon i Sverige avlider etcetera. Då kan Anna Rinman vara en lämplig sådan jurist, eftersom hon själv genom vistelser utomlands talar, förutom svenska, även flytande engelska och spanska. Hon har dessutom genomgått speciella fortbildningskurser för ändamålet.
Om du vill läsa kommentarer till lagstiftningen leta bland följande:
Om du vill läsa lagtexterna klickar du på länkarna nedan
www.lagen.nu
www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar
Sedan söker du bland följande lagar och förordningar i fulltext som är relevanta för vårt aktuella område:
Allmänna arvsfonden
Andelsberäkning
Arv
Arvinge
Arvsavstående
Arvs- och gåvoskatt, Lag om
Arvskifte
Arvsskatt
Avtal mellan privatpersoner
Basbeloppsregeln
Bodelning efter skilsmässa
Bodelning under bestående äktenskap
Bodelning vid dödsfall
Bodelningsförrättare
Boskillnad
Bouppgivare
Bouppteckning
Boutredning
Boutredningsman
Dödsbon
Dödsbodelägare
Dödsboförvaltare
Dödsboförvaltning
Efterarv
Enskild egendom
Framtidsfullmakt
Fri förfoganderätt
Fullmakt
Full äganderätt
Förmyndare
Förmånstagarförordnande
Förskott på arv
Försäkringsavtal, Lagen om (104§)
Föräldrabalken (11:2 samt 15 kap)
Giftorättsgods
God man
Gåva
Hemskillnad
Homosexuella sambor
Internationell familjerätt
Internationell processrätt
Juridisk rådgivning
Jämkning vid bodelning/arvskifte
Kapitalförsäkring
Klander av testamenten
Konkursförvaltare
Laglott
Legatarie
Lottläggning
Makes arvsrätt
Ombud
Partnerskap, lagen om
Pensionsförsäkring
Personlig egendom
Prejudicerande domar
Rättsfall
Rättshjälpsbiträde
Rättsskydd
Sambo
Samboavtal
Sambolagen
Sambors rättigheter vid dödsfall
Sekundosuccession
Separationer
Skattefritt grundavdrag
Skattekonsekvenser, info
Skatteplanering, laglig
Skatteskalor
Skattläggning
Skiftesman
Skilsmässor
Skuldtäckning
Styvbarn
Särkullbarn
Testamente
Testamentes tolkning
Testamentes ogiltighetsgrunder
Testamentsexekutor
Testamentsskrivning
Testamentstagare
Tolkning av testamente
Universell testamentstagare
Värdering av egendom
Åtgärder innan dödsfall
Åtgärder vid dödsfall
Äktenskapsbalken
Äktenskapsförord
Ärvdabalken