Hur, när och var och med hjälp av vem kan du agera i följande familjerättsliga situationer?

Vem gör då vad i normalfallet? Det finns en plikt att förrätta bouppteckning vid dödsfall (undantag endast då socialnämnden gör en dödsboanmälan, gäller enbart dödsbon med en behållning på mindre än 30 000 kr).
Syften med bouppteckningen:

Om bouppgivare. Normalt är det den eller de som har den avlidnes egendom i sin vård (som t ex har nyckel till bostaden) som också blir bouppgivare och som alltså ska lämna alla uppgifter som går att få om den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppgivaren kan exempelvis kontakta Anna Rinman som tillsammans med ytterligare en person tar emot uppgifterna om tillgångar och skulder för att kunna fungera som gode män och som bouppteckningsförrättare efter den avlidne.

Om gode män och bouppteckningsförrättare. Dessa, som enligt lagen skall vara ”kunniga och trovärdiga”, blir då utsedda av bouppgivaren att förrätta bouppteckning inom den föreskrivna tremånadersperioden efter dödsfallet samt att svara för att bouppteckning inges till skattemyndigheten i rätt tid, alltså inom en månad efter förrättningen (i normalsituationen, annars finns möjlighet till förlängning av fristen). I samråd med dessa bouppteckningsförrättare är det bouppgivaren som ansvarar för att tid och plats för bouppteckningen bestäms. Bouppteckningsförrättarna
kallar i god tid samtliga dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo, arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar som enligt lag har rätt att bli kallade till förrättningen. Förrättarna kan behöva göra en boutredning och ta hänsyn till om det finns:

Giftorättsgods, enskild egendom, äktenskapsförord, gåva med villkor, testamente med villkor, bodelning efter boskillnad, bröstarvingar, särkullbarn, förmånstagarförordnade med villkor i försäkring, arvsavstående mm.

Arvs- och gåvoskatt skall inte tas ut för dödsfall som inträffat från och med den 17 december 2004. För äldre dödsfall gäller följande: Denna ska beräknas av förrättarna och hänsyn tas till de tre skatteklasserna och de skattefria grundavdragen. Förrättarna ska också upplysa dödsbodelägarna om skattekonsekvenserna av olika alternativ, exempelvis vid arvsavstående. Någon tid efter det att bouppteckning ingivits fastställer skattemyndigheten, efter sin granskning, arvsskatten på grundval av bouppteckningen. Skyldighet att erlägga arvsskatten inträder 6 veckor efter att myndigheten meddelat beslut om skatten. Nästa steg blir i förekommande fall ett arvsskifte.

Arvskifte förrättas  (efter att bouppteckningen registrerats av skatteverket) av arvingar och universella testamentstagare om inte någon särskild person utsetts att vara skiftesman. Anna Rinman kan då hjälpa till med att upprätta ett förslag till arvskiftesavtal som undertecknas av samtliga rättsinnehavare och som är så utformat att man sedan kan gå direkt till banken/inskrivningsmyndigheten (för fastighet) med arvskiftesavtalet för att få egendomen fördelad enligt den lottläggning som avtalet föreskriver.

Behov av rådgivning och medling i dessa frågor bör beaktas. Med god hjälp kan många tvister lösas utan domstolshjälp. En process i domstol leder alltid till nackdel för alla parter.

När skilsmässan gått igenom bör parterna underteckna ett bodelningsavtal. Enligt huvudregeln fördelas giftorättsgodset då på de två lotterna, så att vardera parten får 50 % av tillgångarna efter avdrag för skulder som övertas. Om resultatet då skulle visa sig bli orättvist, kan parterna komma överens om skevdelning. I så fall jämkas tilldelningen på lotterna, så att den som exempelvis har enskild egendom får avstå från en del av det som denne annars skulle ha tilldelats enligt  hälftendelningsprincipen. Parterna kan fritt avtala om fördelningen så länge som de är överens i alla delar.

Vad gäller barnens boende, underhåll för barn och umgängesrätt utgår lagstiftningen från att man i varje enskilt fall ska utgå ifrån vad som ska uppfattas som ”barnets bästa” i varje situation och rätta sig därefter. Föräldrarna behöver förstå att de måste samarbeta och att de bör ta hjälp av ombud om de inte själva klarar att komma överens. Att gå till domstol löser i dessa fall inte problemen, som i stället riskerar att förvärras.

Familjer som vandrar ut ur eller in i Sverige kan ibland behöva hjälp av jurist som är sakkunnig på områdena Internationell Familje- och Arvsrätt, med kunskaper även i Internationell Processrätt. Det kan röra sig om utlandssvenskar som inte vistats i Sverige på länge, eller utlandsfödda i Sverige med släktingar som avlider i annat land, eller att någon blir arvsberättigad i utlandet därför att någon i Sverige avlider etcetera. Då kan Anna Rinman vara en lämplig sådan jurist, eftersom hon själv genom vistelser utomlands talar, förutom svenska, även flytande engelska och spanska. Hon har dessutom genomgått speciella fortbildningskurser för ändamålet.